Agneta Bergvall 

”Jag är verkligen tacksam över tiden i Pharmacia. Jag har haft vansinnigt roligt och det har varit mycket lärorikt. Det fanns många möjligheter och stor frihet under ansvar.”

Agneta Bergvall, född 1954, kommer från Skellefteå och tog examen som analytisk kemist 1974 vid 4-årigt tekniskt gymnasium i Skellefteå. Efter gymnasiet började Agneta söka jobb. Agneta hade en kontakt i Skellefteå som kände Hans Åkerblom på personalavdelningen på Pharmacia och fick tipset att söka jobb på Pharmacia. Det fanns för tillfället inget ledigt jobb på Pharmacia så hon började på Gränges-koncernen i gruvorten Stråssa i Bergslagen. Efter knappt ett år i Stråssa, hörde man av sig från Pharmacia och erbjöd Agneta en anställning.

Början på Pharmacia

Första jobbet på Pharmacia (eller Fortia som det hette då) var som laborant på QC-avdelningen på Pharmacia Fine Chemicals. Agnetas blivande man Peder fick jobb samtidigt på Pharmacia och då på Diagnostics, så de flyttade från Stråssa och Umeå till Uppsala. De började samma dag, den 9 juni 1975. Första halvåret arbetade hon på Läkemedels QC-avdelning, med syftet att lära sig de analyser de gjorde åt Fine Chemicals. Efter 6 månader startade hon upp dessa analyser på QC-avdelningen på Fine Chemicals. Som 21-åring och relativt nyutexaminerad var det en utmanande arbetsuppgift, men väldigt roligt. Eva Lööv var en viktig person för Agneta under den tiden. Hon var fadder och länken till Fine Chemicals, vilket gjorde att integrationen blev enklare efter tiden på Läkemedel.

Sommaren -76 eller -77 skulle det komma ett nytt instrument på test för att mäta partikelfördelning. Det var och är en viktig analys för alla separationsprodukter. Sten Pettersson var instrumentansvarig men hade semester, så Agneta fick i uppgifter att delta i testet av den nya partikelräknaren (Coulter Counter). Rune Andersson, som då arbetade på Läkemedel, var projektledare för testet. Rune kom senare att bli Agnetas chef på QC.

Förutom själva kvalitetskontrollen kom hon att jobba mycket med metodutveckling i produktutvecklingsprojekt. Under sommaren 1977 kom det en sommarjobbare vid namn Mathias Uhlén (senare professor i mikrobiologi vid KTH). QC-avdelningen hade fått sin första dator och Mathias visade Agneta hur man programmerade en klocka på datorn. Det säger Agneta med emfas att det öppnade upp en helt ny värld för henne. ”Det gick att styra denna mystiska utrustning”. Hon var ju kemist men började modifiera en del program och efter några år arbetade hon som självlärd programmerare.

1993 fick hon i uppdrag att koppla en dator till partikelräknaren för datainsamling, beräkning och presentation. Syftet var att komma ifrån Teletype-remsor, bearbetning i centraldator och skapa en bättre presentation av resultatet.  Det är nog en del av de konstruktioner jag är mest stolt över, säger Agneta. När Agneta återkom till Biotech 1994 användes detta program fortfarande, men var på väg att fasas ut!

Agneta jobbade på Fine Chemicals fram till 1985. Lennart Söderberg hade då startat Pharmacia Biosensor tillsammans med båda interna och externa aktörer. Agneta fick frågan om att ansluta, men var tveksam. Det kändes tufft att lämna ett roligt arbete för en okänd miljö. Men hon fick rådet av sin chef Rune Andersson att prova. Hon började i januari 1986 som ansvarig för ett Unix-system. Arbetet gled senare över till applikationsprogrammering för att senare bli projektledare för detta. Systemet lanserades 1990 under namnet Biacore. Under den här tiden flyttade verksamheten från Boländerna hus L5 till Fyrislund hus 61, som då var helt nybyggt och anpassat för Biosensor. Agneta var kvar på Biosensor fram till 1993.
 
KRAFT-projektet

Våren 1990 startade Erik Danielsson ett projekt som kallades KRAFT-projektet med Christina Franzén som projektledare. Antalet kvinnliga chefer inom koncernen hade minskat. I projektet ingick 15 kvinnor från hela den svenska verksamheten och syftet var att öka antalet kvinnliga chefer i koncernen.  När Pharmacia och Procordia går samman under 1990 fortsätter projektet i det sammanslagna företaget. I projektet skulle deltagarna ha en mentor och Agneta valde koncernchefen Sören Gyll som mentor. Han var hennes mentor under flera år och uppmuntrade Agneta till många saker, bland annat att lära sig mer företagsekonomi. Hon sökte in på Uppsala Universitet och läste in 40 poäng i företagsekonomi på distans. Agneta tyckte att det var mycket roligt att lära sig företagsekonomi.

När mentorprojektet som sådant avslutades, gav Sören Gyll ett uppdrag åt Agneta att under ett år intervjua cheferna inom Procordia-koncernen om vad som var bra och dåligt i fusionen mellan Pharmacia och Procordia och lämna rekommendationer inför liknande förändringar. Hon fick tjänstledigt från Biosensor för att genomföra uppdraget. Det genomfördes genom att intervjua över 80 befattningshavare inom Procordia och sedan sammanfatta detta i en rapport. Agneta säger att det var ett fantastiskt intressant och roligt uppdrag. Projektet, som genomfördes under 91/92, rapporterades till Procordias styrelse och det fanns personer som tyckte att Agneta skulle skriva en bok med intervjuerna som bas, men det blev aldrig av!

När Agneta kom tillbaka till Biosensor blev hon erbjuden att bli internationell Produktchef för en hjärtinfarktmonitor som skulle utvecklas, med Biacore som system. Projektet lades dessvärre ner 1993. Agneta blev då kontaktad av Gunnar Casserstedt som var chef över Corporate Business Intelligence på Kabi Pharmacia. Hon tog jobbet och började jobba med analyser av olika företag, marknader och produkter. Under hösten 1993 flyttades avdelningen från Uppsala till Frösundavik i Stockholm och hon fick börja pendla. Pendlingen var mindre kul då barnen fortfarande var små.

Produktion i Boländerna och sedan åter till Biosensor

På våren 1994 blev Agneta kontaktad av Håkan Franzén på Pharmacia Biotech med frågan om hon var intresserad av ett arbete som produktionschef. Strukturen skulle göras om till en flödesorganisation med två flöden, torra resp. våta linan. Agnetas tjänst var som produktionschef för den torra linan med s.k. torra produkter som till exempel Sephadex och Cytodex. Efter två år blev hon erbjuden produktionschefsjobbet för den våta linan (Sepharose, Sephacryl, Source …) vilket hon hade i drygt två år.

Under 1999 blev hon kontaktad av Ron Long som var VD för Amersham Pharmacia . Han undrade om hon ville bli chef för hela produktionen i Boländerna. För att få möjlighet att lära sig arbetet skulle hon gå parallellt med en kollega, Jorge Cerda. Det blev inte som planerat, utan Jorge fortsatte som produktionschef och Agneta fick en tjänst inom affärsutveckling. Det var ett spännande arbete med lärdomar om hur man bedömer nya affärsmöjligheter.

Våren 2000 blev hon kontaktad av Ulf Jönsson som var chef för Biacore. Bolaget hade då blivit börsnoterat och bytt namn från Biosensor till Biacore (samma namn som systemet). Ulf erbjöd Agneta tjänsten som chef över Product Management (Produktchefer, Produktspecialister, Training, Scientific och Technical writer, Global Service), vilket var totalt 15 personer. Så Agneta kom åter till Biacore och stannade där i sju år. Under den här tiden flyttade Biacores ledning från Uppsala till Neuchatel i Schweiz så det blev många resor dit för att träffa ledningen. Efter fyra år omorganiserades marknadsavdelningen och Agnetas jobb försvann.  Hon blev då produktionschef på Biacore.

GE Healthcare hade förvärvat Amersham Pharmacia Biotech under 2003. Under 2006 förvärvade GE även Biacore. Agneta blev integrationsledare för all Operationsverksamhet, samtidigt som hon var produktionschef i Biacore. När integrationsprojektet var klart under 2007 blev Agneta erbjuden ett bra jobb i Umeå dit instrumentproduktionen flyttades, men hon ville inte flytta och blev därmed uppsagd.

Kemwell

Agneta var arbetslös en kort tid och hann under den tiden utbilda sig till certifierad coach. Våren 2007 blev hon kontaktad av Kemwell, som var kontraktstillverkare i Indien, och som hade övertagit läkemedelstillverkningen av Salazopyrin i Boländerna från Pfizer. Bolaget ville ha en Chief Operating Officer för den verksamheten. Det kom ganska snabbt att bli ett VD-jobb istället. Den första tiden handlade det om att frigöra sig från alla system som Pfizer hade stått för och etablera en bra kontakt med Pfizer som deras kontraktstillverkare. Pfizer ägde fortfarande produkten och var därför Kemwells enda kund. Styrelsen beslöt att Kemwell skulle bli mindre beroende av en produkt och en kund, och därför beslöts att Kemwell skulle producera andra produkter på kontrakt. Tyvärr var produktionen på Boländerna inte lämplig för några andra produkter än Salazopyrin, så beslut togs att hyra f d Syringe Center i Fyrislund och anpassa lokalerna för annan produktion. Nya produkter började produceras i Fyrislund och tanken var att viss produktion i Boländerna även skulle flytta till Fyrislund. Lean Production implementerades i hela verksamheten.

Agneta jobbade i Kemwell fram till 2014 då hon gick i pension. Kemwell såldes efter något år till Recipharm.  Efter Recipharms köp lades produktionen i Fyrislund ner, hyresavtalet sas upp och bolaget fokuserade på Salazopyrin som fortfarande tillverkas i Boländerna.
  
Vägen har varit krokig och rolig, och Agneta säger att hon hela sitt yrkesliv varit i Pharmacia-sfären även om det varit olika ägare av bolagen.
 
Viktiga punkter i karriären

Det viktigaste beslutet var att börja jobba på bolaget 1975 och flytta till Uppsala, vilket hon aldrig har ångrat.

Andra viktiga punkter i karriären:

·   Arbetet med den nya partikelräknaren
·   Att börja programmera
·   Det svåra beslutet att lämna QC på Fine Chemicals för arbete på Biosensor
·   Utvecklingen av Biacore, vilket många sa att det inte går, men det gjorde det 
·   KRAFT-projektet och mentorskapet med Sören Gyll
·   Utredningen om fusionen mellan Pharmacia och Procordia
·   Insikten om vad Business Intelligence innebär och hur viktigt det är i en verksamhet. Som någon sa ”Ingen
    spaning-ingen aning”
·   Det första chefsjobbet var inom produktionen på Boländerna. Jag gillade verkligen produktion och med detta första
    chefsjobb insåg jag att arbeta som chef verkligen var roligt
·   Arbetet som chef över Product Management, som var lärorikt och skapade en förståelse av omfattningen av
    marknadsföring
·   Att vara ledare över integrationen av Operations i GE Healthcare och samtidigt veta att produktionschefsjobbet
    skulle försvinna och därmed min tjänst. Det var både lärorikt och smärtsamt
·   VD-jobbet på Kemwell, med allt vad det innebar som ansvarig för helheten och att rapportera till styrelsen
·   Beslutet att gå i pension 2014
 
Minnesrika händelser

Det finns många händelser att minnas, men jag väljer ut några: 

·   Någon månad efter anställningen 1975 fick jag 20% i löneförhöjning. Det visade sig bero på att löneförhandlingen
    det året hade gett så stor höjning att vi hamnat för lågt i lön. Det var mycket oväntat och välkommet! 
·   Den årliga ljusstöpningen på QC på Boländerna, vilket var både varmt och trevligt. 
·   FoU och QC var på samma våningsplan på L3-2, vilket skapade ett mycket nära samarbete.
·   Efter köpet av partikelräknaren skulle Elsa Dagérus från Läkemedel och jag åka på kurs i England, och innan jag
    fick OK att åka skulle jag träffa forskningschefen Nils-Ingvar Olsson. Jag var otroligt nervös innan, men jag fick
    åka, så det måste ha gått bra!
·   Jag fick åka till Analysdagarna i Lund och presentera mitt metodutvecklingsarbete på Pharmalyte. Nervöst men
     väldigt roligt.
·   När jag med hjälp att Mathias Uhlén lyckades programmera en klocka.
·   När jag lyckades få kommunikationen mellan dator och partikelräknaren att fungera
·   Första gången jag skulle ringa och boka tid med Sören Gyll. Det var mycket nervöst, men det gick bra. Jag
    upplevde ett bra samarbete med honom.
·   Under KRAFT-projektet åkte vi alla till Kanarieöarna för en veckas kurs. Speciellt minns jag en varm eftermiddag
    när vi satt i skuggan under ett träd och samtalade med författaren Sven Lindqvist om många djupa frågor.
·   Hela KRAFT-gänget följde med på Procordias chefsmöte i Falun och en aktivitet var en skidtävling på skidstadion,
     där all utrustning var ordnad för alla. Under en middag bjöds på snaps ur en kaviartub. Abba, som ingick i
     Procordia, hade i samband med Sören Gylls födelsedag roat sig med att paketera snaps på kaviartuber. Det fick vi
     prova under middagen.
·   Jag hade många visningar i fabriken när jag var produktionschef. En gång skulle jag visa lokalerna där torra
     produkter producerades. De lokalerna kallas Fack 5, Fack 6 osv. Jag tänkte inte, utan presenterade det som
    ”Fack” 0ne! Gästerna tittade lite konstigt på mig och då först förstod jag att det betyder något helt annat på
     engelska. Vid en annan visning gick en japansk gäst vid sidan av och såg en kedja som hängde till synes löst.
     Han undrade väl vad det var och drog i kedjan. Det var nödduschen. Duschen fungerade bra och gästen hann bli
     väldigt blöt!
·    En gång gick ett brandlarm i fabriken och skumsprinklern löste ut. Den fungerade bra och alla våningsplan fylldes
      med skum på ett ögonblick. Det visade sig vara ett falsklarm, men rent blev det.
·    Under min tid som produktionschef på Biotech blev jag intervjuad av TV4 lokal-tv i direktsändning. Det gick bra,
      men då lärde jag mig att journalister kan ha en annan agenda än det som sagts i förväg.
·    Trots att jag visste att jag skulle bli uppsagd från Biacore, var det oväntat smärtsamt när det hände. 
·    Under min tid på Kemwell dog styrelseordförande (Subash Bagaria) som en följd av svininfluensa. En jobbig tid.
·    Implementeringen av LEAN på Kemwell var mycket minnesvärd. Inte så lätt, men väldigt bra koncept. 

Att vara anställd

Jag har älskat mina jobb och det har varit vansinnigt roligt hela mitt yrkesliv. Visst har det varit tider som kanske inte varit så roliga, men allt har varit lärorikt. Under Pharmaciatiden upplevde jag att jag var en kugge i helheten.

Det kom mycket information inom Pharmacia, som exempelvis personaltidningar. Men jag kan inte minnas att vi fick så mycket ekonomisk information om koncernen.

Vi hade väldigt många förmåner som fri sjukvård, fria läkemedel, vi kunde hämta ut vissa receptfria varor gratis, rabatter ”på stan”, egen företagshälsovård, friskvård, bra och billig mat i våra matsalar, fina evenemang, fritidsgården Lövnäs i Bergslagen, Krusenbergs Herrgård och internbussar. Sammantaget väldigt många och bra förmåner.

Företaget satsade mycket på kompetensutveckling. Exempelvis läste jag 20 poäng statistik i jobbet på arbetstid. Kuriosa: Vi hade Göran (Jullen) Andersson som ypperlig lärare, vilket jag senare förstod var Magdalena Anderssons pappa. Jag fick gå Pharmacias projektledarskola under ledning av Hans Åkerblom. Det var en väldigt bra utbildning. Dessutom vill jag ta upp det fantastiska KRAFT-projektet.

Många möjligheter, stor frihet och stort ansvar är nyckelbegrepp när vi talar om att vara anställd i Pharmacia.

Personer som betytt mycket

Det finns väldigt många som betytt mycket för mig. Jag skulle vilja nämna alla mina arbetskamrater men det går ju inte. Trots det väljer jag ut några.
 
Först vill jag nämna Eva Lööv, som var min fadder när jag började 1975. Hon jobbade på QC. Nästa person är Rune Andersson som var min chef i två omgångar (QC-chef på Fine Chemicals och senare chef över Torra linan). Han var rak och tydlig. Han betedde sig mot mig som att jag var mer kompetent att jag själv trodde att jag var. Han fick mig att ta steg som jag annars inte skulle ha vågat ta.

Ulf Jönsson som var huvudprojektledare på Biacore betydde mycket. Han blev sedan VD för Biacore. Även Inger Rönnberg och Stefan Sowa, kollegor på Biacore. Jag skulle också vilja nämna Rolf Eriksson som var produktionschef på den våta linan när jag var chef för den torra linan. Rolf blev senare min chef när jag blev produktionschef på våta linan.

När jag jobbade med projektet för Sören Gyll talades vi vid minst en gång i månaden. Det var värdefullt att även få tillfällen att vara med honom i olika situationer, till exempel ledningsgruppsmöten. Han gjorde mig mer officiell i koncernen, vilket ledde till jobb så småningom.

Per-Åke Oldentoft som var delägare och styrelseordförande på Kemwell. Han gav mig förtroendet att leda arbetet på Kemwell.

Personliga drivkrafter

Jag är uppfattar mig som nyfiken, positiv och drivande och vill samtidigt ha roligt på jobbet. Jag gillar problemlösning, särskilt tillsammans med andra. Med tiden blev jag intresserad av vad det är som skapar resultat, såväl i det lilla som stora. Min övertygelse är att det är människor som skapar resultat och verksamheternas processer ska stötta detta. En annan övertygelse är att jag litar på människor tills motsatsen är bevisad.

Framgångsfaktorer

Primärt handlar det om väldigt bra produkter och mycket kompetent personal. Det har också varit viktigt att man funnits i Uppsala och kopplingen till universitetet, i synnerhet i de tidiga faserna. Samarbetet inom koncernens olika enheter har också varit viktigt. 

Ibland har jag ställt mig frågan om hur det egentligen stod till med Pharmacia i läget då Pharmacia och Procordia gick ihop. Utan att veta helheten tror jag att Procordia ”räddade” vissa delar av Pharmacia!

Satsningen på forskning och utveckling har betytt mycket. Man ska inte glömma ”svartforskningen” d v s arbete som drevs utan att vara godkända forskningsprojekt. Det var också framgångsrikt att man utvecklade produkter i egen regi framför allt inom biotekniksidan. Många idéer fick gro och växa inom det stora företaget utan att behöva ägna så mycket tid åt finansiering, för att sedan produktifieras på det traditionella sättet. Jag tror att många små uppstartsföretag idag ägnar (för) mycket tid åt finansiering i stället för utveckling!

VD

Här skulle jag vilja nämna Erik Danielsson som startade KRAFT-projektet och Sören Gyll som tog över det efter samgåendet mellan Pharmacia och Procordia. Sören Gyll kom jag nära i samband med mentorskapet. Gösta Virding och Gunnar Wessman hade jag inga kontakter med. Jag uppfattade att Gösta Virding hade en väldigt stor betydelse för företaget. Jag tror att hans anda har präglat företaget mycket starkt. Han var mycket framsynt genom förvärvet av Fyrislundsområdet. Han såg också till att Pharmacia fick en stark internationell organisation.

Produkter
När det gäller produkterna är jag så imponerad av funktionen hos separationsprodukterna, t ex Sephadex och Sepharose. Helt fantastiska produkter.

När jag blev VD för Kemwell blev jag också fascinerad över historien om Salazopyrin, denna produkt som är från 40-talet men fortfarande ökar i försäljning och skapar resultat.

Biacore har också betytt mycket för forskning inom Life Science. Jag har läst att Biacore haft stor betydelse för Covid 19-forskningen.

Mindre bra

Jag upplevde att vi inte fick så mycket ekonomisk information om koncernen. Vi fick det på stormöten inom Biotech. Kanske förekom det på flera andra håll också, men jag minns det inte. Det kan möjligen bero på att jag var ganska ekonomiskt okunnig i början av min karriär!

Jag tyckte också att vi kunde ha fått mer information om verksamheterna i de olika affärsområden inom koncernen.

Hur stod det egentligen till med Pharmacia vid samgåendet med Procordia 1990? Min känsla är att det inte var så bra med bolaget. En annan fråga är om sammanslagningen mellan Pharmacia och Upjohn verkligen var nödvändig. Men det svaret kommer vi aldrig att få!

Förändringar

Man kan fundera över om alla förändringar var bra. Jag har inget svar på de frågan! Många omstruktureringar låg i tiden. Ambitionerna var höga, men med facit i handen kanske det inte alltid blev som man tänkt sig. När GE Healthcare tog över Biacore vet jag att många tyckte att det var jobbigt. Verksamheten inom Biacore var väldigt sammansvetsad och i och med köpet splittrades organisationen. Det blev också mycket rapportering och ändrade rutiner. 

Nyckelord

Bra produkter och kompetent personal. Att man rörde sig inom Life Science.

Jag är verkligen tacksam över tiden i Pharmacia. Jag har haft vansinnigt roligt och det har varit mycket lärorikt. Jag har fått jobba med så många olika människor och olika verksamheter. Det fanns många möjligheter med stor frihet under ansvar.

Jag är stolt över att ha jobbat i Pharmacia.

Pharmacia i dag

Många verksamheter finns kvar i dag men med andra ägare. Många Pharmacia-anställda är kvar i de nya bolagen. Det har varit stora förändringar, men jag vet inte om de varit bra eller dåliga. Det är som det är helt enkelt.

Pharmacia-anda? Ja, det fanns en sådan anda. Jag upplevde att det kändes som att vara en del av en stor familj. Vi sa ju att vi var Pharmacianer. Jag kan inte riktigt sätta ord på begreppet. Det fanns en stor samhörighetskänsla och stolthet.

Det starkaste minnet

Jag har så otroligt många minnen att jag har svårt att välja ut det starkaste minnet, så jag hänvisar till kapitlet ”Minnesrika händelser”.

Avslut

Agneta slutade som VD i Kemwell 2014 och har därefter ägnat sig åt en hel del styrelseuppdrag och hon har för närvarande ett uppdrag. Uppdragen har varit inom många olika branscher. Det gemensamma är att det är bra att ha en god förståelse för företagsekonomi och företagsledning. 
 
 
*****


Agneta Bergvall intervjuades av Sören Densjö den 8 november 2022 med Marie Almqvist som bisittare