Uppdatering / sammanfattning:
För Sveriges del så hävdes i stort sett alla restriktioner den 29 september 2021. Men pandemin pågår fortfarande, med varierande styrka, både i Sverige och runt om i världen och kommer så att göra för lång tid framåt.
Och bara ett par månader senare, den 9 december, var det så dags igen. En variant som hette Omikron hade börjat sprida sig. Men det blev en ganska kortvarig historia, den 9 februari 2022 upphävdes alla restriktioner och Covid 19 blev nu omklassad till en "vanlig" virusvariant. 
Det här blev en historisk händelse i megaklass som man gärna hade avstått ifrån.

Och några dagar senare stängde Sverige och Världen ner i stort sett all verksamhet där folk samlades. Coronapandemin slog till med full kraft. Till en början skulle restriktionerna gälla under en kortare tid, kanske till mitten el. senare delen av sommaren 2020. Men så kom den "andra vågen" och även en "tredje" så några månader blev till slut 1 1/2 år.

Tisdag 10 mars 2020. Sven Hammar "Människoöden i Grisslehamn"

Sven Hammar, med bakgrund i bl a i Flyg- och Försvarsstaben, höll ett uppskattat föredrag om människoöden och marin verksamhet i och omkring Grisslehamn och norra Roslagskusten.
 
Albert Engström, som hade flyttat dit från Småland, knöt många litteratur- och konstnärskontakter som Anders Zorn och flera av hans generationskamrater. Där fanns också bl a en kvinna - och kommunist, som samarbetade med sovjetambassadören Madame Kollontaj. Hon bodde i ett hus, som i folkmun benämndes "Kreml", och misstänktes för spioneri. Denna kvinna var under en tid också gift med The Svedberg, känd nobelpristagare i Uppsala.
 
Mitt ute på det ofta stormiga havet ligger fyrplatsen "Märket", där gränsen mellan Finland och Sverige går mitt på ön. Före den moderna navigationsutrustningens tid, skedde många haverier där ute bland förrädiska grynnor och låga skär. På 1880-talet uppfördes där en fyr av ryssarna (Finland var då ett ryskt storfurstendöme). Fyren hamnade emellertid på svensk mark, vilket korrigerades först 100 år senare. Som kompensation fick Sverige en bit av ön österut, så gränsen går i zick-zack och där kan, lustigt nog, svenskar titta på finländare västerut och tvärtom.
 
Under Första Världskriget, dök en rysk ubåt upp utanför Grisslehamn. Bara 24 meter lång men med hela 18 mans besättning. I mörker kom ångaren S/S Ångermanland på kollisionskurs. Kaptenen slog full back, men försent, ubåten träffades och sjönk och alla ryssar omkom. Vraket upptäcktes på 2000-talet och ryssar kom till en högtidlig ceremoni för att hedra sina landsmän.
 
Havet runt Märket minerades under Andra Världskriget och vid det tillfället befann sig ryska ubåtarna S-1, S-2 och S-3 innanför mineringen. S-1 och S-3 hann smita ut men S-2 sprängdes. Vraken efter denna ubåt och andra förolyckade fartyg är i dag intressanta objekt för sportdykare.
 
Sven Hammar berättade också om ester, som lyckats fly över havet och fått fristad bland bönder och fiskare. Och så fick vi höra om de två flickor som drivit ut till havs 1984 och sett mystisk marin verksamhet. De blev efter ett par dygn räddade av ett ryskt "handelsfartyg". Denna märkliga händelse kommer att skildras på TV4 i höst (2020).
 
Det har verkligen hänt mycket runt roslagskusten, varav detta bara var en bråkdel. Ett 60-tal medlemmar hade mött upp.

 

Tisdag 3 mars 2020. Besök på Pharmacia-utställningen i Fyrislund

Den här aktiviteten las in som en extra punkt i vårprogrammet. Bara några veckor senare visade det sig att det skulle bli den näst sista träffen överhuvud taget denna märkliga vinter/vår som vi nu upplever p g a Corona pandemin.

Ett tjugotal medlemmar hörsammade "kallelsen" och tillbringade ett par timmar med många kommentarer och "initierade" tillägg till vad som visades på skärmar och i montrar. Nostalgifaktorn var påtagligt närvarande.

Det är beslutat att utställningen så småningom kommer att flyttas till en annan och mer allmänt tillgänglig plats i Fyrislund. Det är inte optimalt av flera skäl att ha den så nära inpå lab-lokalerna. Det är i skrivande stund inte känt när flytten kan genomföras och var den nya placeringen blir.

Tisdag 25 februari 2020. Årsmöte

Mötet hade samlat 75 medlemmar och leddes av ordf.  Per Vretblad.  Den ekonomiska redogörelsen presenterades av Monica Andersson och revisionsberättelsen av Christian Holmbäck. Årsmötet fastställde resultat- och balansräkningen för 2019 samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet för samma tid.  Årsavgiften för 2021 fastställdes till oförändrat 100 kronor. Susanne Siewertz valdes till ordförande på 1 år (fyllnadsval) och Karl-Erik Marklund till vice ordförande på 2 år. Gunnar Jäll och Tomas Nordlander omvaldes som ledamöter på 2 år och Göran Pettersson nyvaldes som ledamot på 2 år.  Inger Smedshammar omvaldes som suppleant på 1 år och Christina Frimodig nyvaldes som suppleant på 1 år. Övriga styrelseledamöter kvarstår till nästa årsmöte.
Christian Holmbäck och Karin Norstedt omvaldes som revisor resp. suppleant på ett år. Valberedningen bestående av Katarina Spaak (sammankallande), Lena Bäcklund och Eva-Lena Tagerud, omvaldes på ett år.
Avgående ordförande Per Vretblad tackade Jean-Pierre Duprez och köksgruppen för det gångna året och avslutade årsmötesförhandlingarna. Därefter avtackades Per Vretblad och Owe Moltkesson, som också lämnar styrelsen, av Karl-Erik Marklund.  Mötet avslutades med traditionell utspisning.

 

Tisdag 11 februari 2020. "När ryssen brände Roslagen för 300 år sedan"

Lars Nylén, f d länspolismästare i Uppsala, chef för Rikskriminalen och GD för Kriminalvårdsstyrelsen och Anders Nylund, meteorolog och tidigare välkänd vädergubbe vid TV 4 var ciceroner.

Vi fick en gedigen, historisk bakgrund, från Gustav Vasa till Karl XII:s död. Som följd av Sveriges nedgång som stormakt, pressade tsar Peter (den Store) Sverige att förhandla, genom dom omfattande ryska härjningarna längs Roslagens kust, och upp till Gävle och ner till Norrköping.

Ryssarna kom med sina galärer, som är c:a 40 m långa, grundgående rodd- och segelfartyg med stor lastkapacitet. 9 juli 1719 siktades dom första båtarna och sedan 10 juli kom över 150 galärer och en del linjeskepp in vid Söderarm och landsteg först vid Kapellskär. Kustens invånare flydde så gott dom kunde. Ryssarna brände allt i sin väg, framförallt bruken, men sparade kyrkorna. Hären, som fanns på båtarna, delades upp och befälhavaren amiral Apraxin tog sig söderut. Redan första dagen gick dom på grund vid Svartlöga, som är en grund ö med många grynnor runtomkring. Nattläger slog han vid dom höga klipporna vid Klintsundet. Nästa dag försökte dom ta sig förbi Vaxholm, men hindrades av Evert Didrik Taubes linjeskepp. Istället tog dom sig runt Värmdö och försökte ta sig genom det smala Stäket. I sista stund hann Södermanlands beväringar komma och hindra dom att ta sig till Stockholm, som aldrig blev intaget. Sen fortsatte dom härjningarna ända ner till Norrköping.

Den andra delen av hären fortsatte norrut, men fick gå runt Väddö på utsidan, eftersom Väddökanal var för uppgrundad. Ryssarna kastade brinnande föremål mot hus, lador och bruken (Ortala, Lövstabruk, Forsmark t. ex.). Det man inte hade lyckats bränna på uppvägen, tuttade man på på nervägen.

Anders berättade också om dom optiska telegraferna som senare kom att installeras längs kusterna med dess system av tio fällbara luckor, som i olika lägen bildade kombinationer av siffror och som sedan översattes till bokstäver, ord och meningar. Med dessa installationer kunde man tidigt larma om fienden var på väg.

Svenskar är det mest russfoba folket i västvärlden (källa: Stig Fredriksson) vilket kan bero på dessa historiska händelser och dom berättelser, som florerat sedan dess.

Nära hundra deltagare lyssnade andäktigt på denna bisarra historia, som inte har fått den framskjutna plats i sveriges historia som den egentligen förtjänar.
 

Tisdag 28 januari 2020 . Fyra vänner och en gitarr
 
Gruppen Fyra vänner och en gitarr (Solveig och Bertil Teodorsson samt Kerstin och Kees Geurtsen) framförde ett program som dom kallat I vispoeternas sällskap. Dom berättade om och sjöng  visor av några av de mest älskade svenska visdiktarna. Vi fick bland annat höra texter av Alf Hambe, Beppe Wolgers, Cornelis Vreeswijk, Dan Andersson, Hasseåtage, Åsa Jinder, Barbro Hörberg, Sonja Åkesson, Elisabeth Hermodsson och Olle Adolphsson. Även ett par stycken med text och musik av Kees framfördes. Ett 90-tal medlemmar hade slutit upp.